mickanb

Tänkte passa på att bli lite blödig nu då, vilket jag inte är så ofta. Men som dom närmsta vet så mår inte farmor så bra, hon har varit virrig, sluddrar när hon pratar, vinglig och rammlar mer eller mindre så fort hon ska försöka göra nåt själv. Så Anna beslutade att det var dags att åka till akuten med henne för att kolla upp vad som allt det här beror på, så i onsdags åkte dom iväg på morgonen och var på danderyd hela dagen. Det kom fram att hon har haft ett par hjärnblödningar och har åderförkalkning i blodkärlen som går upp i hjärnan vilket gör att hon sluddrar när hon pratar.Hon har också en spricka i foten som hon måste ha fått någon av gångerna hon ramlat. Hon ligger kvar på Danderyd fortfarande för att dom ska kolla henne lite mer, fler tester osv.

Visst min farmor är som hon är men hon förtjänar liksom inte det här, att inte kunna klara sig själv och vara så virrig som hon faktiskt är. För innan har hon inte varit så, om man spolar tillbaka några år så bodde hon i en "villa", var ute i trädgården och fixade med blommorna osv, När jag och min syster var små hämtade hon oss alltid från fritids/skola osv när vi var så små att vi inte kunde vara hemma själva, så va vi ute i skogen och sånt med henne, på sommrarna så var vi ute och åkte båt med henne och farfar. Så man kan ju förstå att det är jobbigt för henne att gå från ett så pass aktivt liv till det här på några år. Det värsta med det hela är nästan att hon säger saker som att hon vill dö och så, men vad vet jag när hon säger dte har hon kanske bara en dålig stund men det är inte kul att höra.

Vi får hoppas att läkarna kanske kan göra någonting. vad skulle man göra utan Anna som tar tag i saker och ting, om Anna inte hade tagit tag i det här och åkt till sjukan med Farmor hade sprickan i foten, hjärnblödningarna som hon har haft och åderförkalkningen aldrig upptäckts.

Stor eloge till Dig Anna!